Jag gick upp tjugo över åtta imorse. Det känns inte vettigt på en fläck..

Allt har sin förklaring men jag tänkte inte berätta om det fören om ett par dar. 

Det känns ovanligt tomt i skafferiet/kylskåpet så jag tänkte smita iväg och handla lite. Jag har hört att det är jätteviktigt att skriva en inköpslista och att sen också hålla sig till den så att man inte köper en massa onödigt som man inte behöver. Det ska tydligen både bli billigare och förenkla ens liv.

Självklart måste jag ju testa detta:

Viktigt meddelande: 

85% av alla Tintins ogillar hänglås. 

Varför man väljer att gå ut med denna information på varenda liten sketen tändare är fortfarande lite oklart.

Jag och Kissapan planerar sommarens bloggprojekt för fullt.

Typ..  

Kanske.. 

Om du har en bergsget som du är trött på, en sån där störig liten rackare som bara hänger uppe på berget och tar plats. Tuggar på lite grenar eller gräs eller nåt och helt enkelt inte är till någon nytta. 

Då kan du bussa en stor jävla örn på den så blir du av med problemet och får se lite action samtidigt. 

Sitter och kollar på en skitäcklig dokumentär på fyran om en flicka med för många armar och ben. Just nu håller de på att operera henne och sånt har en tendens till att ge mig kräks så jag började leta efter min barndoms barnprogram på youtube istället.

Kommer ni ihåg boktipset?

Jag läste nånstans (kommer tyvärr inte ihåg var så jag kan inte ge cred) om att folk som blir upprörda över teletubbies så kallade gayvinkling definitivt aldrig såg barnprogrammen på 70- och 80-talet. Det stämmer nog. Har ni, i barnprogramsvärlden, sett något gayigare än boktipsets intro?

Ok, jag är inte känd för att vara en sån som äter. Eller jo, jag gillar att äta men jag ids inte fixa mat. Min syn på middagsmat är oftast pasta som jag blandar med lättstuvad spenat (sån fryst man köper på påse), knäckebrödsmackor eller nåt.

Kissapan och hennes familj brukar ta sitt medmänskliga ansvar och peta i mig "riktig mat" med jämna mellanrum så att jag inte dör av skörbjugg. 

I lördags var jag bjuden på middag av min styvpappa och hans tjej och de hade köpt div färdigrökta fiskar (bla en supergod  pepparlax) på konsum som serverades med färskpotatis, grönsaker och lite annat smått och gott. Därför fick jag idag för mig att göra ett eget försök till "matlagning". Jag köpte sånadär nypärer, såndär fisk, såndär gräddfil, såndär stenbitsrom och sånadär gröna saker som typ är bönor eller nåt.

Jag googlade mig fram till hur man kokar potatis, man ska koka upp vattnet först och sen lägga i potatisen (det var just detta jag var lite osäker på) och jag googlade mig fram till vad jag skulle göra med de gröna sakerna (koka upp i vattnet). Sen blandade jag gräddfilen och stenbitsromen till en sås och la upp allt på en tallrik och åt. Det vart faktiskt ganska gott till och med.

Men nu till grejen, jag är helt slut! Det är ju jobbigt och ansträngande att laga mat. Och då har jag inte ens diskat än!

Hur i helvete orkar ni som håller på och äter mat varje dag?

När vi var på väg hem i fredags natt (eller lördags morse kanske?) så hittade vi den här på vägen:

Han låg där och sov så fint. En trött kille helt enkelt. 

Vi kollade så att han levde och det gjorde han så då började vi diskutera vad vi skulle göra med honom. Där kunde han ju inte ligga och förstöra sin dyra Ed Hardy-jacka iaf.

Här nånstans vart jag lite förvirrad, hur är det nu, ska man eller ska man inte sparka på den som ligger? Jag blandar alltid ihop de där.

Efter ett tag vaknade han iaf och mumlade nåt på nåt konstigt språk. Vi började dividera lite om vad det kunde vara för nationalitet på stackarn, han såg ganska norsk ut men det lät inte riktigt som norska.. Då vrålade han plötsligt "jag ska spöa skiten ur er allihopa" på klockren svenska.

"Grymt, ställ dig upp och gör det" föreslog nån men han gick inte på den utan försökte somna om. 

Efter mycket om och men fick vi tillslut upp honom på fötter och han satte av med en väldans fart. Förhoppningsvis till en sovplats inomhus men det gick så fort så vi hann inte riktigt se. 

Kolla vilken fart han har! Typ här så svängde vi av till vänster och han fortsatte rakt fram men förhoppningsvis så hittade han hem till slut.