När jag var lite yngre än vad jag är nu, mellanstadiet kanske, så var Batman jävligt populär. Jag minns inte varför men det hade säkert kommit ut nån ny film eller nåt. Under ett par veckor det året så var det iaf det enda som existerade för pojkarna i klassen. (Det här var alltså innan de hade blivit intresserade av tjejer..)

Som så sig bör hade dessa pojkar en uppsjö med olika prylar med Batman på; tröjor, bänkpapper, pennor, osv och de tävlade om vem som kunde rita den bästa Batmanloggan.

Och nu är vi framme vid huvudingrediensen till detta inlägg:

När alla andra såg en cool siluett av en fladdermus i loggan så såg jag bara fula tänder..

Det här var nog banne mig det finaste jag sett!

(hade jag bara haft lite mer tid att spendera på vad som helst så hade jag nog byggt mig en maskin jag också..)

Jag vet inte vart min kamera är men den här bilden hittade jag på EPNs (skolan alltså) hemsida. Det är alltså inte personerna på bilden som har skrivit inlägget.

Bilden föreställer en av våra tornsimulatorer:

I den här simulatorn fick jag inte sitta idag, jag skulle ha fått det men på grund av en dubbelbokning blev vi förpassade till en mindre variant. Då ser det typ lika ut men istället för stora väggskärmar så sitter man med fem (eller om det är sex) mindre skärmar framför sig som då föreställer tornets fönster. Inte lika coolt men det funkar. 

Det är precis vad jag råkat ut för. Jag är ledsen men jag har inte haft ork, en massa saker i kombination med allt annat och lite till har fått mig att tappa lusten till att blogga. Som tur är så vet ni ju att jag kommer igen med jämna mellanrum. Eller med ganska udda mellanrum egentligen men det finns inget uttryck som heter med udda mellanrum så jämna får det bli.

Har fått en fråga om varför jag leker pilot när det är flygledare som jag ska bli. Det är för att det är nyttigt för mig att veta vad som pågår i cockpit under en flygning. Extra nyttigt är det att inse att alla instruktioner som flygledaren ger faktiskt tar lite tid för piloten att utföra och att man ibland som pilot har annat för sig än att dricka kaffe och därför kanske inte kan ta nya direktiv.

Dessutom pilotar vi ganska mycket åt varandra under simulatorövningarna, just nu sitter vi med tornövningar och då delas vi upp i mindre grupper om fem där två sitter som flygledare/flygledarassistent och tre sitter som piloter. Det är lite svårt att förklara hur träningen går till men om ni tänker er ett stort datorspel med en låtsasvärld. I låtsasvärlden finns det en låtsasflygplats och en hel massa låtsasflygplan. Låtsasflygplatsen sköts av de som sitter i flygledarposition och låtsasflygplanen styrs av oss klasskamrater.

När vi inte har regelrätta föreläsningar så sitter vi och spelar datorspel alltså. Det kommer dröja rätt länge innan vi får börja leka med riktiga flygplan så ni behöver inte vara oroliga för att flyga eller så. Inte än.

Idag har jag flugit en boeing 737 från sturup till arlanda, eller jag satt bara som styrman och bara under starten, och det var bara en simulator. Men ändå!

Glömde ju skriva om helgens stora händelse igår. Jag upptäckte nämligen att mitt favoritkrig hade nått en ny nivå!

Ni som har missat Streeters och Amirs Prank war har lite att ta igen, ni andra kan njuta av det senaste geniala draget i detta drama. 

Min efterlängtade långhelg fick vika åt sidan för en mindre efterlängtad förkylning. De senaste tre dagarna har jag legat nerbäddad i sängen och roat mig med sånt här:

Det går inte bra nu, jag har problem med teorin i skolan vilket känns skitjobbigt. Jag hatar att bo i Malmö vilket känns skitjobbigt. Jag saknar mina vänner vilket känns skitjobbigt.
Jag skulle kunna fortsätta men det skulle bli skitjobbig för er att läsa, vi kan väl dra slutsatsen om att jag inte är på topp just nu helt enkelt.
 
Jag benar ut lite för er så slipper ni undra och slipper ställa frågor som jag ändå inte orkar svara på just nu:
Skolbiten kommer att lösa sig, jag har inga alternativ där, den MÅSTE lösa sig. Jag har helt plötsligt stött på ett problem hos mig själv som jag inte varit medveten om tidigare nämligen att det tar lång tid för mig att lära mig nya saker. Vad detta kommer ifrån vet jag inte, jag har alltid varit en sån som lärt mig snabbt tidigare. Inte nu längre. Helt plötsligt så förstår jag mig inte på mig själv längre, någonstans har jag en spärr som måste bort. Jag har inte lång tid på mig, jag måste lära mig detta nu. Jag hänger mitt sista hopp på min envishet och tragglar vidare. 

Vi har fått börja lite smått med simulatorövningar och dessa går skitbra därför känns det helt galet surt att jag fastnar på teorin. Skulle jag vara kass rakt igenom hade det ju varit en annan sak, då hade det ju helt enkelt inte varit ett yrke för mig. Nu är jag inte kass rakt igenom och jag försöker att komma ihåg det också, inte helt enkelt alla gånger.
 

 
Malmöbiten då? Ja det är inte så mycket att göra, skolan ligger här så jag får gilla läget. Jag ska väl kanske erkänna att jag inte är helt rättvis i min bedömning eftersom det enda jag ser av Malmö är flygplatsen, mitt hus och parken där jag promenerar med hunden. Jag hinner inte se mer. Jag är på skolan mellan 8 och 16-17 på vardagarna och på kvällar och helger pluggar jag och försöker ta igen lite sömn. Jag försöker intala mig själv att det blir fint här på sommaren. Det återstår att se.

Jag känner ingen här, det är nog det jobbigaste. Jag saknar mina gamla vänner och jag har inga nya. Hur i helvete klarar sig folk som inte har några vänner? Jag går under redan efter två månader.
 
 
Sådant är läget, förhoppningsvis så vänder det. Ännu mer förhoppningsvis så vänder det ganska snart.
 
Eftersom det här inte är en gnällblogg och eftersom jag inte har särskilt mycket positivitet i kroppen just nu så tänker jag lämna er åt ert öde tills vidare. Jag läser era kommentarer men just nu orkar jag inte ens fundera på att svara. Ni kanske kan svara på varandra så länge eller nåt?
Ni är ett gäng som väntar på mailsvar också, ni får vänta ett tag till. Det kommer men kanske inte den här veckan. Förlåt.
 
 

Drina – request start-up and push-back.